She had blue skin. And so did he. He kept it hid and so did she.
They searched for blue their whole life through, then passed
right by - and never knew.

Hej. Jag vet att jag försvinner då och då. Rätt ofta faktiskt. Men jag har egentligen ingenting att skriva eller visa, eller kanske mest för att jag inte har lust för det och inget blir bra, och jag vill inte bara slänga upp något jag inte gillar och tvinga fram någonting. För det är inte vad en blogg är till för, enligt mig.

Och mest för att jag känner så här precis hela tiden, om allt... Och jag vill inte fotografera längre, inte alls... Men samtidigt vill jag det, men inte här... Vill bort någonstans spännande, nytt och där vill jag fotografera.. Och jag vet att några säkert försvinner och slutar komma hit för att det är dött här inne, but that's fine. Jag har hellre fina inlägg med en tanke bakom sig, som inspirerar, eller några bilder jag gillar eller vad som helst... men jag förstår inte vad framtvingade inlägg ska vara till någon nytta.. Tror att fler kommer försvinna då. Men vill tacka alla underbara som fortsätter komma in hit varje dag och kolla om det har uppdaterats, och ni som kommenterar. Blir alltid så glad av det. Tack.

Ingenting händer. Livet är väl inte direkt vad man drömde om som liten, allt skulle vara så magiskt när man blev tonåring och man skulle ha så kul. Well, basically the complete opposite. Och ingen ändring inom synhåll. Men allt hänger på mig själv, och det är väl det stora problemet. Jag gillar inte att bli äldre.. För det skrämmer mig. Allt som ligger framför en... Men jag antar att det är det som är det fina med livet, egentligen, att växa upp. Förändring och allt sådant.. Så många gånger har jag önskat att jag levde ett annat liv. Inte nödvändigtvis en annan familj, för jag älskar min familj, utan att jag var annorlunda. Det känns som allt hade löst sig då.

Just nu finns ingen inspiration alls. Bloggen känns så onödig. What's the point really? Men samtidigt är det så mycket av den jag är. Jag fotograferar för att visa och för att jag vill lägga upp och få kritik. Annars hade jag aldrig gjort det. Jag har träffat så mycket fina människor som har kommit att bli mina allra bästa vänner på grund av min blogg, även om de bor alldeles för många timmar bort. Och jag får prata med alla fina människor som tar sig tiden att kommentera här inne, och det är det finaste faktiskt. Och jag vet varför jag gör detta.. Egentligen.


Men samtidigt.... Men jag antar att allt känns onödigt ibland. Eller så är det bara jag. 


Jag önskar att så mycket var annorlunda. Men jag antar att jag är den enda som kan ändra på något. Men det känns så långt borta.. Men jag vet att så länge man inte stannar kommer man långt.. Men jag har stannat.

It'll all be good someday.

Here you all go; onödigt babbel som ingen borde bry sig om egentligen...
och så tre bilder som jag för en gångs skull gillar rätt mycket faktiskt.

[x]

du ligger bland mina favoriter iaf och jag tittar in då och då för att se om det finns något nytt, och kommer fortsätta med det oavsett hur ofta det uppdateras. gillar alltid bilderna här! :)

Wow, dessa bilder var amazing. Helt amazing.
När jag såg de två första fick jag den där känslan jag hade i somras på min lilla semester när vi sms:ade stup i kvarten, för nästan 300kr eller vad det var. Haha! Att kunna förmedla sånt är helt ashsljdkj. Ofta blir det så av sina egna bilder med sin egna lilla historia, men när man kan få en sån där "känsle-déjà vu" av andras bilder, då vet man att de gjort det jäkligt bra.
Detta inlägget var förövrigt twinpower rakt igenom. Min fina twin. Och du, snart, när du minst anar det så kommer något nytt och spännande att hända. Något annorlunda jämfört med vardagens alltid upprepade mönster. Där du kommer vilja fotografera och dokumentera vartenda hörn och vrå. (jag hoppas själv på något liknande men jag vet att jag aldrig kommer ta tag i det och få det gjort. det kommer du däremot. tro mig.)

sv; Måste svara på din helt ååååsm kommentar också, helt glömt bort den den senaste tiden. Har tyvärr inget lika åsm svar att komma med förutom; TACK! Tack för allt! Det du skrev är liksom :')

Och nepp, när jag skrev kommentaren så hade vi faktiskt inte snö här. Helt sjukt. Men nu har det dessvärre kommit en hel del vit helvetessnö. Fast det är iofs bara juligt och bra.

Btw, om vi inte hörs ikväll (vilket jag hoppas att vi gör!) så får du ha en jetebra dag imorgon!! Ha det fint! kram ♥

(vad händer med kommentarerna? haha! de blir helt osammanhängande och bara babbel. men antar att jag blivit van med att bara välla ur mig vad som ploppar upp i mitt huvud.. vilket oftast är just osammanhängande. hope you like it. haha)

Älskade vän, någonting säger mig att du känner dig lite vilse, men du kommer hitta din plats en dag, utan tvekan <3 Together we can achieve happiness, du vet, det är ju så <3 Puss på dig finaste pluppi, saknar dig här fler timmar bort.

Jag själv blir så stressad över att bli äldre. Eller mest stressad över att alla mina vänner snart blir 18 och jag just fyllt sjutton och över hur ensam jag kommer bli till sommaren när alla åker på festivaler eller utlandsresor. Åh.

Du skriver så himla bra Hannah, du verkar lite nere just nu.. :( men hoppas allt är bra med dig annars! du är så värd det ska du veta! Fina bilder tar du också, precis som vanligt.

Hoppas du får en riktigt underbar födelsedag! Stort Grattis fina du! Kram på dej <3